Varför pussla?
En bit i taget
Mer än bara mysigt.
Att koka en kopp te, tända ett ljus och sätta sig vid ett pussel är rofyllt och mysigt. Men visste du att det är mer än bara trevligt?
Pusslandet kombinerar mental stimulans med en möjlighet att varva ner. Du får något att fokusera på, små framsteg att glädjas åt och en välkommen paus från skärmar och vardagens måsten.
En paus från stressen
I en uppkopplad vardag kan det vara skönt att låta uppmärksamheten vila på en enda sak. När du letar efter färger, former och detaljer får annat stå åt sidan en stund.
Professor Iris-Tatjana Kolassa vid Ulm University beskriver pusslande som ett sätt för många att koppla bort omgivningen och slappna av. Koncentrationen ger tankarna ett fokus som kan hjälpa oss att släppa på pressen. [1]
Låt hjärnan arbeta
Är det himmel eller vatten? Ska biten vridas ett kvarts varv? Du jämför, minns, provar och hittar nya sätt att komma vidare.
Pusselläggning engagerar flera mentala förmågor samtidigt, bland annat visuell perception, rumsuppfattning, resonemang och minne. En rolig utmaning med mycket att sätta tankarna i. [2]
En meditativ stund
Sortera, leta, prova. En bit i taget. Pusslandets lugna rytm kan kännas meditativ: uppmärksamheten får stanna i det du gör, utan att behöva skynda vidare.
Du behöver inte försöka tömma huvudet. Låt bilden bli något att återvända till när tankarna vandrar. Välj en svårighetsgrad som känns lagom och låt själva stunden vara målet.
Glädjen när biten passar
Du har letat, vridit och provat – och plötsligt ser du var den hör hemma. Den där lilla aha-känslan är en stor del av pusslandets charm.
Forskning om aha-upplevelser vid problemlösning visar ökad aktivitet i hjärnans belöningssystem, inklusive områden kopplade till dopamin. Det ger en möjlig förklaring till varför det känns så tillfredsställande när en lösning plötsligt faller på plats. [3]
Mental stimulans genom livet
Att fortsätta vara nyfiken och ägna sig åt mentalt stimulerande aktiviteter ger hjärnan något att arbeta med genom livet. Pussel erbjuder en sådan utmaning, i din egen takt.
En stor forskningsöversikt fann ett samband mellan kognitivt stimulerande fritidsaktiviteter och lägre risk att utveckla demens. [4]
Något fint att dela
Ett pussel mitt på bordet blir en plats att samlas kring. Någon sorterar, någon bygger kanterna och någon lägger en enda bit i förbifarten.
För de små blir det också ett sätt att upptäcka former. Forskare har sett ett samband mellan tidig pussellek och senare förmåga att föreställa sig hur former kan vridas och sättas samman. [5]
Avkoppling möter utmaning
Något för hjärnan. En stund för dig.
Det är just kombinationen som gör pussel så intressant: hjärnan får arbeta samtidigt som du får möjlighet att varva ner.
I forskningsinformationen från Ulms samarbete med Ravensburger lyfts två möjliga förklaringar till pusslandets långsiktiga värde: återkommande avslappning skulle kunna motverka stressens negativa påverkan på nervceller, och den kognitiva utmaningen skulle kunna bidra till förändringar i hjärnans nätverk. [6]
En kopp te, ett motiv du tycker om och några bitar i taget. En enkel stund att göra plats för.
Forskningen bakom texten
1. Pusslande och avslappning
Relaxing with Jigsaw puzzles
.
Expertintervju med professor Iris-Tatjana Kolassa
vid Ulm University, publicerad av Ravensburger
2021. Hon beskriver hur fokuserad uppmärksamhet
och små framgångar vid pusslande kan bidra
till avkoppling och välbefinnande.
2. Pussel och kognitiva förmågor
Fissler med flera (2018).
Jigsaw Puzzling Taps Multiple Cognitive Abilities
and Is a Potential Protective Factor for Cognitive Aging
.
Frontiers in Aging Neuroscience.
Studien ligger till grund för beskrivningen
av de mentala förmågor som pusselläggning
engagerar. Att förmågorna används innebär
inte i sig att generell intelligens förbättras.
3. Aha-upplevelser och dopaminrelaterade områden
Tik med flera (2018).
Ultra-high-field fMRI insights on insight:
Neural correlates of the Aha!-moment
.
Human Brain Mapping.
Studien undersökte ordgåtor och visade
ökad aktivitet i dopaminrelaterade
belöningsområden vid aha-upplevelser.
Kopplingen till känslan när en pusselbit
passar är en möjlig tolkning, inte en
direkt mätning av dopamin vid pusselläggning.
4. Fritidsaktiviteter och demensrisk
Su med flera (2022).
Leisure Activities and the Risk of Dementia:
A Systematic Review and Meta-analysis
.
Neurology.
Översikten omfattade 38 longitudinella
studier med sammanlagt över två miljoner
deltagare. Kognitiva fritidsaktiviteter
var förknippade med lägre demensrisk.
Resultaten visar samband, inte att pussel
ensamt förebygger sjukdom.
5. Pussellek och barns rumsuppfattning
Levine, Ratliff, Huttenlocher & Cannon (2012).
Early puzzle play: A predictor of preschoolers’
spatial transformation skill
.
Developmental Psychology.
Observationsstudie som fann ett samband
mellan tidig pussellek och senare förmåga
att mentalt vrida och sätta samman former.
6. Stress, återhämtning och hjärnans nätverk
A study shows jigsaw puzzles demand diverse cognitive abilities
.
Forskningsinformation publicerad av Ravensburger
2021 med uttalanden från forskare vid Ulm
University. Resonemangen om stress och
förändrade nervnätverk beskriver föreslagna
mekanismer, inte direkt uppmätta effekter
i pusselstudien.
Om den meditativa upplevelsen
Meditativ beskriver här hur lugnt och
uppslukande pusslande kan kännas.
Det innebär inte att pussel har samma
vetenskapligt visade effekter som meditation.
Utvalda av Moa & Christel
Hitta något fint att fastna i.
Färgstarka illustrationer, blomstrande trädgårdar eller små gator att drömma sig bort till. Välj ett motiv som väcker din nyfikenhet – resten tar du en bit i taget.
Hitta ditt nästa pussel